Efter vårens EU-val där medborgarna i alla EU:s medlemsländer har sagt sitt om vilka ledamöter som ska representera dem i Europaparlamentet 2024–29 har EU nu påbörjat arbetet med den nya mandatperioden. Vad kommer hända härnäst, vilka frågor är aktuella under den nya mandatperioden och vart är EU på väg?

Den öppna föreläsningsserien arrangeras av Europaparlamentet i samarbete med Sieps under hösten 2024. Föreläsningarna, är kostnadsfria och öppna för alla som är intresserade av att få en överblick över läget efter valet och vad som händer härnäst. 

Samtliga föreläsningar kommer att spelas in och finnas tillgängliga på Europaparlamentets YouTube-kanal i efterhand.

Mer information och möjlighet att anmäla dig till föreläsningarna finns på Europaparlamentets sajt.

24 september: En ny mandatperiod i EU

16 oktober: EU-forskning – en svensk succé?

Forskning och utveckling är ett prioriterat område i EU, och ett område där Sverige ligger i framkant. En stor andel av den forskning som bedrivs i Sverige finansieras med EU-medel. Men vad gör den för nytta? Bland annat bidrog EU-samordnad forskning till att snabbt ta fram Covid-19-vaccinet. Talaren kommer att ta upp aktuell forskning om till exempel klimatneutrala städer och hur sjukvården kan närma sig de enskilda medborgarna på ett effektivare sätt men även ge en kortfattad återblick från starten 1984.

Föreläsare är Dan Andreé, senior rådgivare åt Universitetsalliansen Stockholm Trio (Karolinska Institutet, KTH – Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet).

Denna föreläsning är ett samarbete mellan Europaparlamentet och Universitetsalliansen Stockholm Trio. Föreläsningen är kostnadsfri och vid föranmälan ingår lättare lunch.

Var: Upplev Europa, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

När: 16 oktober, kl. 12.00-12.45 (lättare lunch serveras från 11.45)

Hur: Anmäl dig på tillsammansieuropa.eu

I denna föreläsning diskuterar föreläsarna de viktigaste förutsättningarna för tillväxt i EU och några aktuella förslag om att stärka produktiviteten. Industripolitik, innovation, kapitalmarknadsunionen samt den inre marknaden kommer vara i fokus. Syftet är att sprida kunskap kring några av de utmaningar och möjliga lösningar som finns på bordet i EU idag.

Schengensystemet är i kris, då det har blivit allt vanligare att medlemsländerna inför gränskontroller. Kan systemet med öppna gränser räddas? Detta är ämnet för ett webbinarium den 21 november.

Mot bakgrund av de senaste årens återkommande gränskontroller vid Schengenstaternas inre gränser hävdas det allt oftare att Schengensystemet – som utformats just för att undvika sådana gränskontroller – befinner sig i kris. I september 2024 meddelade till exempel den tyska regeringen att man skulle återinföra kontroller vid alla sina gränser inom Schengen. Samtidigt har EU-kommissionen gjort en insats för att ”rädda Schengen”, och under våren 2024 enades rådet och Europaparlamentet om en reform av kodexen om Schengengränserna. Detta skedde tillsammans med ett bredare paket med ändringar av EU:s lagstiftning om rättsliga och inrikes frågor.

I en nyligen publicerad Europapolitisk analys redogör Steve Peers, professor i EU-rätt och mänskliga rättigheter vid Royal Holloway University of London, för det aktuella läget när det gäller kontroller vid de inre gränserna, den befintliga rättsliga ramen och den nyligen genomförda reformen av kodexen om Schengengränserna. Han utvärderar också möjliga effekter av denna reform och söker svar på frågan om Schengen kan återställas till ett område utan kontroller vid de inre gränserna och vad som kan göras för att underlätta denna process.

Vid detta webbinarium kommer Peers att presentera resultaten av sin forskning. Jonas Bornemann (University of Groningen) och Anna Kompatscher (University of Flensburg) kommer att bidra med kommentarer, insikter från sin egen forskning samt ytterligare reflektioner och rekommendationer i samband med den senaste utvecklingen när det gäller gränskontroller inom EU.

Webbinariet genomförs på Zoom.

Anmäl dig till webbinariet här.

Den europeiska unionen har de senaste åren tagit tydliga steg mot utvidgning. Detta projekt påverkar flera politiska och institutionella frågor samt geostrategiska överväganden som kommer att forma EU:s framtid och riktning. För att diskutera och analysera dessa frågor samlade SIEPS framstående experter på området för en heldagskonferens. Inspelningar av talen som hölls under konferensen är nu tillgängliga.

Konferensen inleddes med ett tal av Christian Danielsson och avslutades med en framåtblick av Erik Jones. Däremellan delades konferensen in i fyra paneler som diskuterar utvidgningsprocessens mest betydelsefulla prövningar.

Introduktionstal

Christian Danielsson, statssekreterare 

Panel 1. Enlargement today – Is it different this time?

Denna panel undersökte utvidgningsprocessens innebörd och inverkan på dagens och morgondagens union när det gäller institutionell integration och geopolitik.

Panel 2. Process – The EU’s transformational impact on candidate states – is it enough?

EU-utvidgningens kanske mest centrala fråga är anslutningsprocessen – med fokus på unionens förmåga att förbereda kandidater för medlemskap. Den här panelen diskuterade olika idéer om hur man kan förbättra integrationen av kandidater och därmed stärka EU: s styrelseformer.

Panel 3. Security – How does enlargement affect the security of the EU and its ability to be a real security provider?

Dagens utvidgningsprocess blottlägger EU:s sårbarheter på säkerhets- och försvarsområdet. Panelen fokuserade på de omfattande krav som utvidgningen ställer på EU som säkerhetsaktör i relation till närområdet, allianser och anslutningsländerna.

Panel 4. Legitimacy – Public legitimacy and geopolitics ahead of the next enlargement: what is the cost of non-debate?

Den brådskande geostrategiska situationen är den främsta drivkraften i dagens utvidgningsprocess. Men allmänhetens tankar om unionens riktning blir ofta förbisedd. Denna panel diskuterade behovet av offentlig debatt om vad som kommer att ha en djupgående inverkan på hur EU fungerar.

Concluding remarks – Looking ahead: can the EU master the art of the (im)possible?

Erik Jones (EUI).

EU Days Lund är det största svenska årliga EU-forumet, som nu anordnas för fjärde året i rad och samlar cirka 500 svenska och internationella talare och deltagare. Årets evenemang äger rum 16-17 september och kommer att fokusera på aktuella ämnen som säkerhet och geopolitik, ekonomi, konkurrenskraft och klimat samt diskussioner om Europaparlamentsvalet och utmaningar för den nya EU-kommissionen.

EU Days Lund är ett öppet forum för dialog och idéutbyte kring aktuella europeiska frågor och EU:s framtid ur internationellt och svenskt perspektiv. Under EU Days Lund möts beslutsfattare, representanter från näringslivet, den akademiska världen, EU:s institutioner, civilsamhället, studenter och medborgare för att nätverka och utbyta insikter. EU Days Lund arrangeras av Lunds kommun, Lunds universitet, Europeiska kommissionens representation i Sverige och Europa Direkt Lund i samarbete med flera medarrangörer, däribland SIEPS.

Den 16 september håller SIEPS ett seminarium med titeln Sweden, the Euro and the Future for the Economic and Monetary Union, där Fredrik NG G Andersson, universitetslektor och docent vid Lunds universitet, och Jonas Eriksson, forskare vid SIEPS, medverkar.

Sieps Podcast kommer att spela in ett avsnitt med livepublik den 16 september kl. 14.30.

Fullständigt program och registrering finns här.

Klimatprocesser är ett relativt nytt fenomen där individer, organisationer och grupper försöker påverka klimatarbetet genom att använda domstolar. I vissa fall riktas rättsprocesser mot företag, men oftare står det allmänna till svars. Den här typen av rättsprocesser ger upphov till intressanta frågeställningar som togs upp under ett webbinarium 4 september.

Under våren 2024 har Europadomstolen i Strasbourg avgjort flera fall initierade av olika grupper, inklusive en dom där Schweiz fälldes för att ha brutit mot Europakonventionen, ett mål drivet av ”Klimaseniorinnen”. I Sverige har det så kallade Auroramålet väckt stor uppmärksamhet; här har en grupp barn och ungdomar stämt svenska staten för att inte uppfylla internationella klimatåtaganden.

Kan dessa processer påverka klimatarbetet inom EU och i medlemsstaterna? Hur förs dessa processer och av vem? Vilka frågor kan de ge upphov till?

Under webbinariet presenterade Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet, sin europapolitiska analys.